För 9 år sedan träffade jag en tjej. Hon kom in i klassrummet och min lärare berättade att hon hette Josefin. Hon hade ljust hår med världens vackraste lockar, precis som en ängel. Men i det ögonblicket förstod jag inte att hon, den tjejen som stod där, var den tjejen jag skulle tillbringa varenda dag med i fortsättningen. Som skulle betyda så mycket för mig och som skulle bli min allra bästa vän. Josefin var då en liten tjej med blå kläder, hon älskade Britney Spears och hatade falukorv mest av allt (vilket hon gör fortfarande). Hon var min piluttajosse. Vi drogs till varandra ganska fort och sen dess, för 9 år sen, har vi aldrig lämnat varandras sida. Jag kommer ihåg hur vi alltid stod och lutade oss mot varandra för att lukta i varandras hår. Någon frågade varför hon hade snor i håret, när det i själva verket var Sunsilk som hon dragit från hårbottnen och neråt. När en kille i klassen frågade varför hon hade så röd näsa och när alla killar skrev ”söt” på våra lappar på alla hjärtans dag. När hon var kär i en kille, var jag kär i hans kompis. Sen bytte vi ganska ofta mellan dem, när vi tröttnade liksom. Genom hela mellanstadiet var jag och Josefin de sötaste tjejerna i klassen, enligt alla killar. Vi var rädda för alla sorters män men framför allt gamla. Därför låtsades vi alltid vara ute och ”jogga” så fort vi såg en man vi var tvungna att gå förbi på trottoaren. Sommaren år 2006 var jag borta i en månad. Så länge hade jag aldrig varit borta från henne förut. Dagen jag kom hem stack jag direkt hem till henne där hon väntade på mig i uterummet med chokladpudding. Hon hade på sig sin vita t-shirt med en målad svart slips på, som jag hade likadan. Jag kommer ihåg allt i det minsta detalj. Även 2006 satte hon in tandställning som hon tog ur ca två år senare. Hennes tänder är numer helt perfekta (och vita) med andra ord. Hur jag har ”plågats” med allt hennes snack om framförallt Danny Saucedo men även Wentworth Miller, Zac Efron m.m. Hon har alltid varit min juice. Hon har alltid varit den som har haft koll på alla kändisar och den man frågar om film-tips. På vintern för något år sen färgade hon håret och blev precis som mig: en brownie. Jag tyckte och tycker att det var jättefint. Hennes framtidsplaner är att färga sitt hår i alla regnbågens färger. Ungefär i alla fall. Hade inte klarat mig utan henne. Min Josefin. Jag kommer ihåg alla somrar vi cyklat runt i Höör, när vi upptäckte hur stor stad vi egentligen bor i. När vi suttit vid ringsjön med våra vänner. När vi badade nakna från en trampbåt i sjön. När vi helt spontant tog x2000 upp till Halmstad för att träffa några killar hon sett i Thailand. När vi gick där med våra tunga väskor på bron över floden i Halmstad, och det gick killar bakom och kallade på oss. Alla gånger killar kommit fram och raggat på oss, visslat efter oss och stannat bilar bredvid oss. Alla urdumma kommentarer hon kläckt ur sig. Alla åren i Åhus. Allt godis vi köpt och alla diskussioner om hur konstiga folk är som handlar godis för under 50 kr. Josefin och jag har alltid varit lika till sättet. Jag vet alltid hur och vad hon tänker på och tvärtom. Trots detta har vi fått väldigt många kommentarer om hur lika vi är, om vi är tvillingar och även våra föräldrar har tagit fel på oss, åtminstone bakifrån. Det enda vi inte är lika på är ansiktet. Första gången vi skiljdes åt, var när vi började gymnasiet. Vi valde olika skolor och ses därför bara på helgerna. Vilket är en stor skillnad från förut, då vi träffades ungefär varje minut på dygnet. Men det ändrar ingenting, hon är fortfarande min allra bästa vän. ”We belong together” har alltid varit vår låt. Och det gör vi. Vi hör ihop. Alla gånger vi har tjaffsat, bråkat osv. så har vi alltid slutat som bästa vänner igen.

Idag fyller du 18 år Josse. Du har alltid varit som min dagbok. Som jag kan berätta allt för, utan att någon annan får veta det. Vad jag försöker få fram är att jag älskar dig, så fruktansvärt mycket. Grattis på 18-årsdagen min bästa vän.